http://pipa01.blogspot.fi/2015/08/vastatuulta-matemaattisia-laskelmia.html
http://pipa01.blogspot.fi/2015/08/suoraa-tietoa-saksassta-tuulivoimasta.html
Suomessa tuulivoima on uusi uskonto ja suomalaiset koekaniineja
Mielipide: Keski-Suomessa on vielä sitä, mitä luontoturisti kaipaa
Vesa Nuolioja
Metsähallituksen tilaston mukaan Leivonmäen kansallispuistossa kävi heinäkuun loppuun mennessä 59 % enemmän retkeilijöitä kuin viime vuonna vastaavana aikana (Joutsan Seutu 23.9.).
Kasvava osuus Keski-Suomen luontomatkalaisista on ulkomaalaisia. Kysyin toivakkalaisilta luontomatkailuyrittäjiltä Hannele Levävaaralta ja Vesa Rahuselta, mitä asioita luontoturistit tulevat tänne hakemaan. He vastasivat näin:
”Meillä oli Jana Sloveniasta viikon vieraana talvella. Hän istui tunteja laiturilla ja kuunteli jäiden ’keskustelua’, kumeita jyrähdyksiä, natinaa, ulvahtelua ja risahduksia.”
Jana kertoi yrittäjille rauhoittuneensa tässä luonnon äänimaisemassa. Potkukelkkailu kirkkaalla Päijänteen jäällä ja metsässä vallitseva syvä hiljaisuus olivat hänelle myös ainutlaatuinen elämys.
Kymmeniä metrejä syvä vesi jään alla on unohtumaton elämys vieraille, jotka eivät eläissään ole luonnon jäällä kävelleet.
Levävaaran ja Rahusen mukaan eurooppalaiset ja etenkin aasialaiset ihailevat loputtomasti mustaa taivasta ja tähtiä. Tämän luontokokemuksen mahdollisuutta ei enää ole valitettavasti monessakaan maassa valosaasteen vuoksi.
Kesävieraille rantasauna ja uiminen Päijänteen puhtaassa vedessä on yrittäjien mukaan ulkomaalaisille ”paratiisi” (paratiisi on lainaus vieraskirjateksteistä).
”On aivan uskomatonta, miten vieraat rakastavat Päijänteen tuoreesta kalasta tehtyjä ruokia. Auringon lasku Ristinselän vastarannan taakse on kauneudessaan eniten valokuvattu kohde Nukulassa. Ulkomaalaisten osuus vuonna 2019 oli 60% Nukulan asiakkaista”, yrittäjät kertovat.
Ymmärtävätkö Visit Jyväskylän kaltaiset matkailupalvelut kunnolla, kuinka yksinkertaisia ovat ne asiat, jotka ovat luontomatkaajille kaikkein tärkeimpiä? Päijänteen yllä vilkkuvat meluisat maiseman pilaajat ovat suorastaan vastakohta aidoille asioille. Esimerkiksi saksalaiset ovat hyvin suuri Keski-Suomeen lomillaan matkaava ryhmä. Heitäkö kiinnostaisivat tuulivoimalat? Heillä on niitä omasta takaa yli 28 000. He haluavat niistä eroon edes lomillaan. Siksi Keski-Suomen luonto kiinnostaa.
LEIVONMÄEN kansallispuiston ystävät ry:n puheenjohtaja Lea-Elina Nikkilä kertoo alussa mainitussa jutussaan, että Metsähallitukselle on ehdotettu yhdyskäytävän suunnittelun aloittamista kansallispuiston ja Vaarunvuorten väliin. Näin siksi, että paisuvat matkailijamäärät alkavat jo kuluttaa kansallispuistoa. Olisi hyvä saada jaettua painetta laajemmalle alueelle.
Nikkilän ehdotus on voimassa olevan maakuntakaavan mukainen. Järkevää kaavaa ei pidä muuttaa palvelemaan lyhytnäköistä tuulibisnestä.
Oikeaa elinkeinopolitiikkaa Jyväskylältä on rakentaa kestävän kehityksen varaan. Kaupungin ainoan hiljaiseksi luokitellun alueen tärvely tuhannen hehtaarin tuuliteollisuusalueella ei ole viisasta.
”Tuuli on vastainen. Kääntyykö suunta sen, minnekä tuuli vienee?”, lauloi Katri-Helena raikkaasti. Aiheellinen kysymys.
30.10.2020
Saa jakaa mihin hyvänsä.
VN
Kuvat tässä Nyrölän luontopolku, Jyväskylä
Två vingar har lossnat på tre veckor vid Ömossa vindkraftpark: "Det är fullständigt exceptionellt"
Två vingar har lossnat på tre veckor vid Ömossa vindkraftpark: "Det är fullständigt exceptionellt"
En teori är att blixten är boven.EPV Tuulivoiman 210 m korkeitten VESTAKSEN tuulivoimaloiden siivet katkeilevat harva se viikko Kristiinankaupungin Metsälän 32 tuulivoimalan teollisuusalueella! Tässä 30.9 Vasabladetin (netti) tuore juttu.VBL (nättidningen) 30.9.2020 En vinge till lossnade natten mellan 24-25.9.2020 i ett av EPV:s Ömossa 32 VESTAS vindkraftverk, vart och ett 210 m högt. Ömossaområdet söder om Kristinestads centrum och öster om riksväg 8
STORLEK
34 kraftverk à 3,45 MW
Vindkraftbolag tar ner havererad vinge vid Ömossa vindkraftverk: "Vi får improvisera"
Pär Glansholm och Simon Johansson från Vestas specialgrupp arbetar med att få ner löst glasfibermaterial från vindkraftverkets tak.Zoom
Foto: Vilhelmina Öhman/SPT
Pär Glansholm och Simon Johansson från Vestas specialgrupp arbetar med att få ner löst glasfibermaterial från vindkraftverkets tak.
EPV Vindkraft och Vestas har stött på smärre motgångar på grund av väder och vind, men utredningen av olyckorna vid Ömossa vindkraftpark fortsätter med internationell experthjälp.
SPT/VILHELMINA ÖHMAN
På onsdag morgon började arbetet med att ta ner den del av rotorbladet som fortfarande finns kvar på vindkraftverket efter att rotorbladet knäcktes i Ömossa vindkraftverkpark i början av september.
EPV Vindkraft och deras leverantör Vestas arbetar på det vindkraftverk vars rotorblad lossnade natten mellan den 5 och 6 september. Sedan kommer de att förflytta lyftkranen till det vindkraftverk vars rotorblad lossnade natten mellan den 24 och 25 september, säger Eric Petaja, driftchef vid EPV Vindkraft.
Petaja säger att det har tagit tid med alla förberedelser.
– Det viktigaste har varit att göra området runt vindkraftverken trygga så att vi kan genomföra våra utredningar. Vi har flugit med drönare runt varje vindmölla och inspekterat vingarna utvändigt och invändigt och tagit ner rörliga glasfiberdelar från nacellens, det vill säga maskinrummets, tak.
ANNONS
De övriga 32 vindkraftverken i Ömossa vindkraftspark har vi inte hittat några fel på, säger Petaja.
Vingen som lossnade i början av september ligger vid foten av vindkraftverket och ska analyseras av både EPV Vindkraft, Vestas och försäkringsbolaget så fort kusten är klar.
– Vingen väger ungefär 10 ton och är 67 meter lång, men ser inte ut som en vinge längre efter det fallet. Vi vet i det här skedet inte om det räcker med att den analyseras här eller om den måste tas till ett laboratorium eller Vestas fabrik för fler analyser.
Eric Petaja, driftchef vid EPV Vindkraft, säger att det fortfarande är farligt att röra sig nära vindkraftverken eftersom det finns lösa delar som riskerar att falla ner.
Foto: Vilhelmina Öhman/SPT
Eric Petaja, driftchef vid EPV Vindkraft, säger att det fortfarande är farligt att röra sig nära vindkraftverken eftersom det finns lösa delar som riskerar att falla ner.
Internationella experter
I vindkraftsparken utanför Kristinestad finns experter från Finland, Sverige, Danmark och Tyskland för att reda ut vad olyckorna kan ha berott på.
Målet den här dagen är att få ner den del av vingen som ännu sitter fast på turbinen.
– Under vanliga omständigheter skulle vi ta ner en hel vinge horisontalt, men nu får vi improvisera, säger Petaja.
Svenska Pär Glansberg och Simon Johansson från Vestas är de lyckliga två som får åka upp med lyftkranen ungefär 150 meter.
– Det blåser kallt där uppe, säger Johansson när han är nere på marken igen.
Glansberg och Johansson hör till Vestas specialgrupp och är vana att resa till olika länder för motsvarande hisnande uppdrag.
Gruppen måste tillfälligt avbryta arbetet eftersom det blåser över 9 meter i sekunden vilket är gränsen för lyftkranen.
– Innan vi fick lyftkranen hit avlägsnade vi löst material inre vägen, via en lucka i turbinens tak, säger Glansberg.
Vindkraftsbolaget och deras leverantör Vestas har stött på en del motgångar de senaste veckorna. Först måste de avbryta utredningen på grund av stormen Aila och på tisdag kväll var det ett tillfälligt elavbrott på området vilket gjorde att vissa vindkraftverk inte ville starta av sig själva.
– Vestas tittar till dem också just nu, säger Petaja.
Vestas specialgrupp ska fästa kedjor i rotorbladet för att få ner den sista delen tryggt. Delen väger ungefär 5 ton.
Foto: Vilhelmina Öhman/SPT
Vestas specialgrupp ska fästa kedjor i rotorbladet för att få ner den sista delen tryggt. Delen väger ungefär 5 ton.
Verkar bero på blixtnedslag
Frans Liski, vd för EPV Vindkraft, säger att de arbetar med hypotesen att olyckorna beror på blixtnedslag. Båda gångerna när rotorbladen gick av rörde sig en kraftig åskby över området.
– Blixtnedslag i turbiner händer eftersom de är högt uppe och det kan uppstå små skador. Nu utreder vi hur ett blixtnedslag har kunnat ge upphov till en så här stor förödelse. Det finns många öppna frågor, säger Liski.
Även Meike Wulfers, chef för Vestas norra och centraleuropeiska kommunikationsavdelning, lyfter fram samma sak.
– Preliminära fynd i analysen av den första brutna vingen tyder på ett blixtnedslag. Vestas fokus är att garantera säkerheten och utreda skadan, säger Wulfers.
Petaja förhåller sig smått skeptisk till att det skulle röra sig om ett blixtnedslag.
– Om blixtar slår ner i vindkraftverk brukar det vanligtvis enbart bli ytliga märken, inte så här omfattande skador. Rotorbladen är utrustade med åskledare, så om skadorna beror på blixtnedslag måste man utreda varför de inte har fungerat. I Finland har vi inte så häftiga åskstormar jämfört med andra länder.
Liski tror inte att olyckorna har något samband med de tekniska problemen de hade 2018 då en del rotorblad förstärktes eller byttes ut mot nya.
– Vi tror inte att de har ett samband, men vi måste utreda det ordentligt och det kommer att ta ett bra tag, säger Liski.
– Det handlade om en kvalitetsgrej för två år sedan, säger Petaja.
Liski säger att det är mycket ovanligt att rotorblad går av och att det är för tidigt att säga vad detta kan komma att kosta.
– Att det hänt två gånger väcker oro och undran. Men vi fokuserar på utredningen och analysen och sen funderar vi vad vi ska göra.
På onsdag morgon började arbetet med att ta ner rotorbladet som hade gått av på ett av vindkraftverken i Ömossa vindkraftpark utanför Kristinestad.
Foto: Vilhelmina Öhman/SPT
På onsdag morgon började arbetet med att ta ner rotorbladet som hade gått av på ett av vindkraftverken i Ömossa vindkraftpark utanför Kristinestad.
Avspärrat område
Vindkraftsparken är för tillfället avspärrad av säkerhetsskäl. Petaja säger att de trots det har haft problem med nyfikna utomstående.
– Det är farligt att röra sig nära vindkraftverken eftersom det fortfarande finns lösa delar som riskerar att falla ner.
Vindkraftsparken i Ömossa invigdes i september 2018.
Hengenvaara!
Kristiinankaupungissa on juuri nyt huolestuneita asukkaita. Metsälän uusi tuulipuisto on ollut käytössä vasta runsaat kaksi vuotta, mutta tässä kuussa jo kaksi voimalaa on menettänyt yhden kol...
Hyvin saastuttava tuulivoimateollisuus, myös maailmalla!
Wind turbines generate mountains of waste
Guest Blogger / 4 hours ago September 26, 2020
Blade waste, other factors prove wind is no more green than solar
Duggan Flanakin
Environmentalists and wind energy opportunists (entrepreneurs who take advantage of overly generous tax credits and multiple other subsidies) want you to believe wind energy is as pure “green” as newly driven snow is white, and as cheap as Taco Bell.
They never tell you about the costs – or the environmental destruction – that they have hidden from you for decades. But neither do most governments, news media or social media. wattsupwiththat.com/2020/09/26/wind-turbines-generate-mountains-of-waste/
Wind turbines generate mountains of waste
They never tell you about the costs – or the environmental destruction – that they have hidden from you for decades. But neither do most governments, news media or social media.Tässä alkaa jo toistaa itseään mutta taas laparikko Metsälän tuulivoimalassa. Ympäristöystävällinen vihreä tuulivoimapuisto tuntuu tuottavan enemmän ongelmajätettä kuin sähköä.
Kai Ylikoski kameroineen taas kärppänä paikalla:
www.youtube.com/watch?v=hQnWAbu-s3I&fbclid
Tuulivoima. Laparikko jälleen, Kristiinankaupunki, Metsälä. 25.9.2020. Vestas V136-3,45MW. Osa 3
Toinen laparikko EPV-tuulivoiman tuulivoimaloissa Metsälässä kolmen viikon sisään.
Porin kaupungin valtuusto päätti kokouksessaan ma 31.8. 2015 ,että tulevaisuudessa tuulivoimalat rakennetaan vain yli kahden kilometrin päähän lähimmästä asutuksesta. Päätöstä edelsi pitkä prosessi,jossa mm. lausunnon asiasta antaneet viranomaistahot yksituumaisesti teilasivat 2km suojapuskurin asutukseen. Samoin kaupunginhallitus suositti yhden äänen enemmistöllä ,ettei 2km suojapuskuria hyväksyttäisi. Kaupunginvaltuustossa 2km suojapuskuria kannattava päätös syntyi kuitenkin selvin lukemin, 45-20.
Suunniteltujen tuulivoimaloiden asukkaissa päätös herätti helpotusta.Suunnitteilla olevissa Jakkuvärkin ja Pahamäen tuulivoimaloissa myllyjä on suunniteltu useampia 600m päähän asutuksesta. Lisäksi molemmissa tapauksissa asukkaat ovat jäämässä kahden myllyalueen väliin.
Paikallismedia on ottanut kirjoituksillaan koko ajan voimakkaasti kantaa, puoltaen nykyistä suunnittelua.Sen keskeisin huoli on uutisoinnissa valtuustopäätöksen jälkeen, että osa suunnitelmista ei ehkä toteudu koskaan.Sen verran sivulauseessa myönnetään,että alan rakentajat lähtivät kertaheitolla tekemään liian isoja myllyjä.Kansalaisvaikuttaminen ja-tiedottaminen prosessin aikana oli monipuolista.Tämä antaa uskoa päätöksentekoon, vaikka helppoa se ei mitenkään ole ollut.Toisaalta myös pitäisi valtakunnallisesti pohtia asutuksen ja tuulivoimaloiden etäisyyksiä,kuten monissa maissa on tehty ja myöntää virallisesti,että melumallinnukset eivät toimi toivotusti,kuten on jo monen tuulivoimaprojektin kohdalla osoitettu.. Nämä ovat asukkaille pitkiä ja uuvuttavia prosesseja juupas eipäs taisteluineen.